Sonett-Forum

Normale Version: Harriet Löwenhjelm: 7 sonetter till nobla damer och döda libertiner - 6
Du siehst gerade eine vereinfachte Darstellung unserer Inhalte. Normale Ansicht mit richtiger Formatierung.
Harriet Löwenhjelm
1887 - 1918 Schweden

6

Madame är mycket fin och mycket näpen
och hennes blod är blått, så blått som möjligt.
Madame förstår så bra båd' trist och löjligt
och hon har ganska ofta gjort mig häpen.

Madames lever har jag fått övervara
och många sköna ting har jag fått skåda.
Ack om vi finge till Cythère fara
Madame och jag, jag och Madame, vi båda.

Så farom till Cythère, som evigt grönskar,
vars lund för kärlekspar står evigt färdig.
Förlåt Madame, att liten är min båt.

Förlåt, jag vet ju att jag fåvitskt önskar,
och kanske min sonett är föga värdig
en sådan fin och näpen Dame. Förlåt.


6

Madame war süß und meistens gut gelaunt;
ihr Blut war blau, so blau es irgend geht.
Madame sich immer noch darauf versteht,
wie sie mich immer wieder neu erstaunt.

Madame hab ich gesehn in Glück und Leide;
sah manche schönen Dinge mit den Jahren.
Ach könnten wir doch nach Kythere fahren,
Madame und ich, ich und Madame, wir beide.

Komm, fahren wir Madame! - mein Boot ist klein,
Kythere strahlt jedoch im Frühlingslicht,
die Haine für die Liebenden bereit.

Verzeiht, Madame, mein Wunsch muss töricht sein,
vermutlich auch nicht würdig mein Gedicht
solch einer edlen Dame, drum verzeiht.
Referenz-URLs