Erik Johan Stagnelius: Minne - Druckversion +- Sonett-Forum (https://sonett-archiv.com/forum) +-- Forum: Sonett-Übersetzungen und -Nachdichtungen (https://sonett-archiv.com/forum/forumdisplay.php?fid=11) +--- Forum: Schwedische Sonette (https://sonett-archiv.com/forum/forumdisplay.php?fid=353) +---- Forum: Erik Johan Stagnelius (https://sonett-archiv.com/forum/forumdisplay.php?fid=302) +---- Thema: Erik Johan Stagnelius: Minne (/showthread.php?tid=1367) |
Erik Johan Stagnelius: Minne - ZaunköniG - 15.04.2009 Erik Johan Stagnelius Schweden Minne O blomsterfält! O gröna popellunder, Som livets späda purpurknopp förgömde! O silverkällor, vid vars rand jag drömde Elysiskt bort min barndoms snabba stunder! O tid av kärlek, hopp och tro och under! Rikt över dig sitt frukthorn glädjen tömde. - Att blott en dröm mig gäckade jag glömde Och väcktes först av ödets vreda dunder. Vem var gudinnan som ur nektarbrunnen Mig dricka gav? - av snöglans lyste skruden Och liljor virkade dess huvudbonad. Gråt, min teorb! Astréa är försvunnen, Ej tröstas jag förrän den kyska bruden Jag åter famnar, salig och försonad. Erinnerung Oh Blumenfeld, oh, grüne Pappelrunde, die solche zarten Purpurknöpfe säumte. Oh Silberquell, wo ich elysisch träumte. Weit fort ist meiner Kindheit rasche Stunde! Oh Zeit der Liebe, Treu, du Wundertag! Dein Füllhorn freudig sich auf mich ergieße, damit, daß es ein Traum sei, ich nicht wisse, eh mich erst weckt der böse Donnerschlag. Wo ist der Göttin süßer Nektarbrunnen, der mich heut labt? Von Schneekristall verschönt die Lilien mit weißer Haube heute. Theorbe klag! Astrea ist verschwunden. Trost wird mir erst, wenn ich die keuschen Bräute erneut umarme, selig und versöhnt. |